Denna helgen vistas jag nere i Blekinge hos mina föräldrar. Min syster och hennes fästman har varit här. En kusin och faster träffade jag också. Nu har alla utom vi åkt hem. Mamma lagar mat, pappa tittar på grekiska nyheter vars bild av det som sker i landet är lite mer mångfasetterad än den bild som ges på svenska nyheter…

Iris sover, Johanna läser deckare och jag tog tillfället i akt att smyga iväg, lägga mig under täcket och slå på datorn. Minst 1/2 av det som har skrivits här på bloggen har skrivits under täcket och med huvudet mot några kuddar. Nog ingen tillfällighet att det är samma ställning som den klassiska psykoanalys-ställningen. Tankarna strömmar på något sätt mycket friare när man halvligger!

Det börjar bli några dagar sedan nu och även om en gammal nyhet är en ointressant i den supersnabba ”bloggosfären” så tar jag upp den ändå. Detta är trots allt något jag skriver för mig och dig och jag hoppas att du inte bryr dig om att jag hörde om smurf-mamman i fredags och skriver om det idag Söndag!?

Vet inte om du hörde eller läste det, men i fredags morse, innan jag gick till gymmet, talade P3 Nyheter om en mamma som har låtit sin son tro att smurfar och rymdvarelser finns på riktigt. Sonen är i behov av personliga assistenter och en av de anställda är mamman. Nu har de andra assistenterna reagerat på mammans fantasivärld och kommunen har Lex Sarah-anmält mamman till Socialstyrelsen (läs mer i DN eller SvD).

Min första tanke var att om detta blir klassat som vanvård så kan det bli svettigt för kreationister och andra som bygger sin verklighetsbild (och sprider den vidare till sina barn) på texter som har väldigt lite att göra med modern vetenskap. Att vår Socialminister dessutom är ledare för det parti som samlar majoriteten av sveriges kristna kreationister under sin flagg gör inte saken mindre intressant!

Om jag nu skall ha en åsikt i frågan så måste jag nog säga att samhället skall göra allt för att skydda barn mot fysisk och psykisk misshandel och skolan skall erbjuda objektiva sanningar, men börjar man lägga sig i världsbilder och sagovärldar som lärs ut mellan hemmets fyra väggar, oavsett om det är religion, politik, tomtar eller smurfar så är man på väg mot djupt vatten och kommer få det svårt att vara konsekvent i sitt besluttagande! För vems sanning är det som är den rätta!?

Du får gärna ha en åsikt!

Nu skall jag avsluta så smått, packa ihop vårt pick och pack och säga adjö till både mina föräldrar och huset på Skogsvägen som mina föräldrar har bott i sedan jag var 20. När föräldrar som i alla år bott stort flyttar till lägenhet tvingas de slänga mycket och barnen tvingas gå igenom gamla lådor med mestadels skräp, men också ett och annat som väcker glada minnen.

Karnevalen i Sölvesborg 1997. Åk 3 Naturvetenskapliga programmet diskuterade EU:s krav på ändrad Svensk alkoholpolitik. Andreas med dreads och utklädd till punkare hade en ganska extrem ”åsikt” i debatten…

Och i Absolut-flaskan fanns det brandfarligt gods, vilket jag gärna visade upp tillsammans med min käre vän Johan!

Minns också att jag spelade så bra så att min pappa blev arg för att jag gick omkring och var full mitt på blanka dagen inför publik. Kanske skulle blivit skådespelare!?

/Andreas