Under utbildningens gång och inte minst som färdig har man insett hur viktigt det är att det finns människor som lämnar blod. Tror att alla som läser detta och jobbar inom sjukvården kan skriva under på det!

Modern sjukvård behöver blod!

Det senaste Ã¥ret har jag inte lämnat en enda gÃ¥ng. MÃ¥tt lite dÃ¥ligt över detta! PÃ¥minnelsebrev efter pÃ¥minnelsebrev har kommit och jag har aldrig känt att jag har hunnit. Det dÃ¥liga samvetet har gnagt i min själ…

Igår var det då dax!

Behövde komma ut lite och alla vännerna var antingen på semester eller på jobbet. Vad göra? Ge blod! Knallade över Götaälvsbron in på Droppen i Femmanhuset. Precis som vanligt möttes jag av ett leende från den trevliga personalen. Fyra våningar ner sprang som alltid folk omkring och trängs medans det på Dropp en rådde ett för Droppen så typiskt lugn. Som ni säkert förstår så är Droppen Göteborgs centrala blodcentral.

Folk sitter i sköna soffor och fikar, först före blodgivningen och sedan efter. Runt hörnet ligger nÃ¥gra givare pÃ¥ ”britsar” och smÃ¥pratar med sina sköterskor.

Min tur kom och Kerstin stack med vana händer in den enorma nålen! Skall erkänna att jag inte tycker om att bli stucken (vem gör det), men det är nyttigt. Bra att få känna på att vara på andra sidan.

4,5 dl blod är ett billigt pris att betala för mys fika, en ”Swedish Grase” mugg (frÃ¥n Rörstrand i benporslin) och känslan av att man har bidragit med nÃ¥got! Är man dessutom tvÃ¥ som ger sÃ¥ blir det ganska snart en liten servis!!!

Swedish Grace är designad av Louise Adelborg och visades första gången på Stockholmsutställningen 1930. Mönstret på muggen är inspirerat av Wasakärven och tittar ni i farmors skåp så hittar ni säkert någon gammal del. Då ofta med guldkant och tryckta färgglada blommor!!! Vi har en sockerskål med gulddetaljer som tillsammans med sina yngre mer minimalistiska servisvänner skapar en fin helhet!

har alltid varit svag för det vackra…

/Andreas

P.S Kan inte rekomendera att jobba natt efter att ha gett blod. Fan vad trött jag var!